Uppgifterna bygger på Skatteverket, SCB och Försäkringskassan

Sjukpenning och sjuklön 2026 – nivåer, karensavdrag och tak

När du blir sjuk delas ersättningen i två delar: först sjuklön från arbetsgivaren, sedan sjukpenning från Försäkringskassan. Här går vi igenom hur länge varje del gäller, vad karensavdraget innebär 2026 och vilket tak som avgör hur mycket du kan få.

Arbetsgivaren betalar 14 dagar sjuklön, sedan sjukpenning
Karensavdrag 20 % av sjuklönen en genomsnittlig vecka
SGI-tak 592 000 kr 10 × prisbasbeloppet 2026
Sjukpenning högst 1 259 kr per dag vid 80 procent
Lägsta SGI 14 200 kr under detta får du ingen sjukpenning

Vem betalar vad 2026?

Ersättningen vid sjukdom är delad. De första 14 dagarna betalar din arbetsgivare sjuklön, och från dag 15 kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Det är den ordningen som gäller för dig som är anställd och har rätt till sjuklön.

Att arbetsgivaren betalar de första två veckorna är inte en förmån som beror på avtalet. Det följer av lag om sjuklön, och gäller alltså även om din arbetsgivare inte har något kollektivavtal. Därför ska du sjukanmäla dig till arbetsgivaren första dagen, inte till Försäkringskassan.

Är du däremot timanställd eller behovsanställd utan rätt till sjuklön ser det annorlunda ut. Då kan du ansöka om sjukpenning redan från första sjukdagen, och du sjukanmäler dig direkt till Försäkringskassan. Vilken situation du är i avgör alltså både när pengarna börjar komma och vart du vänder dig.

För dig som är egen företagare finns inget karensavdrag utan karensdagar, och du väljer själv hur många de ska vara. Det är samma ordning som tidigare, men med den skillnaden att avdraget inte räknas som en andel av en veckas sjuklön.

Karensavdraget – inte en hel dag

Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du skulle ha fått under en genomsnittlig arbetsvecka. Det beror alltså inte på vilken dag du blir sjuk, hur många timmar du skulle ha arbetat den dagen eller när på dygnet du sjukanmäler dig.

Många tror fortfarande att den första sjukdagen dras helt. Så var reglerna före 2019, då karensdagen var en hel dag. Sedan dess gäller karensavdraget i stället, och det slår olika beroende på hur din arbetstid ser ut. Arbetar du oregelbundet blir avdraget därför inte samma timbelopp varje gång.

Om du arbetar deltid görs avdraget utifrån den sjuklön du faktiskt skulle ha fått, inte utifrån en heltid. Jobbar du extra eller har oregelbundna turer kan avdraget därför bli förhållandevis stort i förhållande till en enskild dag.

En viktig nyans: den närmare beräkningen av karensavdraget kan bestämmas i kollektivavtal. Själva procentsatsen är lagstadgad, men exakt hur avdraget räknas fram kan alltså skilja sig åt mellan avtalsområden. Läs ditt kollektivavtal om du vill veta hur det beräknas hos just din arbetsgivare.

SGI sätter taket för sjukpenningen 2026

Sjukpenningen räknas inte på vad du faktiskt tjänar hur mycket som helst. Den utgår från din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och den har ett tak: 592 000 kronor per år 2026. Det motsvarar tio gånger prisbasbeloppet, som är 59 200 kronor.

Tjänar du mer än så räknas bara inkomsten upp till taket. Du får alltså inte en ersättning som växer i takt med lönen hur högt upp som helst. Överstiger din lön taket blir ersättningen i praktiken en mindre andel av din faktiska inkomst.

I andra änden finns också en gräns. För att alls ha en SGI måste du tjäna minst 14 200 kronor per år. Under den nivån finns ingen SGI, och då kan du inte få sjukpenning alls. Det gäller även om du har arbetat, men bara mycket lite.

För 2026 är den högsta kalenderdagsberäknade sjukpenningen 1 259 kronor per dag vid 80 procents nivå. Vid 75 procents nivå är motsvarande tak 1 180 kronor per dag. Nivån beror på vilken typ av nedsättning du har, inte på vad du själv önskar.

Det finns också ett golv per dag: lägst 30 kronor vid 80 procent och 28 kronor vid 75 procent. Är du arbetslös och sjuk finns en egen gräns på högst 543 kronor per dag.

Läkarintyg och handläggningstid

För att Försäkringskassan ska kunna pröva din rätt till sjukpenning behöver du ett läkarintyg. Läkaren skickar oftast intyget digitalt, så du behöver inte hantera papperet själv. Arbetsgivaren kan samtidigt vilja ha ett eget intyg, och det är två skilda saker.

Handläggningen tar i de flesta fall upp till 30 dagar. Kan din inkomst behöva utredas kan det dröja upp till 70 dagar innan du får beslut. Att handläggningstiden är lång betyder inte att du får mindre, men det påverkar när pengarna kommer.

Utbetalningarna sker på bestämda datum beroende på födelsedag: den 25:e om du är född dag 1–10, den 26:e om du är född dag 11–20 och den 27:e om du är född dag 21–31. Den första utbetalningen kommer oftast så snart ärendet är klart.

Det är arbetsgivaren som måste ha sjukanmält dig till Försäkringskassan innan du kan ansöka. Har det inte skett kan du inte komma vidare i ansökan, och då är det arbetsgivaren du ska kontakta först.

Egenföretagare och deltid

Som egen företagare med enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag har du karensdagar i stället för karensavdrag, och du väljer själv antalet. Driver du aktiebolag räknas du som anställd i ditt eget bolag och omfattas av samma regler som andra anställda.

Har du flera arbeten eller kombinerar anställning med eget företag räknas inkomsterna ihop när SGI bestäms. Det är summan som ligger till grund, inte den ena eller andra inkomsten var för sig.

Arbetar du deltid beräknas sjukpenningen utifrån din faktiska arbetstid, inte utifrån heltid. Det gäller både SGI:n och den sjuklön arbetsgivaren betalar. Går du senare upp eller ner i arbetstid påverkas din SGI, och därmed också din framtida ersättning.

Kollektivavtal kan ge mer än lagen. Många avtal har kompletterande ersättning utöver sjukpenningen, ofta via tjänstepension eller avtalsförsäkring. Det är en annan typ av ersättning än den lagstadgade, och den syns inte i siffrorna här.

Vad siffrorna inte säger

Siffrorna gäller sjukpenning och sjuklön enligt svenska regler 2026 och avser inkomst före skatt om inget annat anges. De är inte samma sak som den summa en enskild person faktiskt får ut: ersättningen beror på din sjukpenninggrundande inkomst, på hur länge du är sjuk och på vilket kollektivavtal du omfattas av. Karensavdragets närmare beräkning kan bestämmas i kollektivavtal. Beloppen fastställs årligen.

Siffrorna är nivåer och tak, inte en prognos för dig. Hur mycket du får beror på din SGI, hur länge du är sjuk och vilken nivå som gäller i ditt fall. Två personer med samma lön kan därför få olika mycket.

Vi anger inte någon procentsats för sjuklönen i den här guiden. Den uppgiften kunde vi inte belägga med en svensk myndighetssida vid uppdateringen, och vi skriver hellre ut nivåerna vi kan styrka än en siffra vi inte kan hänvisa till.

Källor och belopp kan ändras vid årsskiftet när prisbasbeloppet fastställs. Kontrollera därför aktuella belopp hos Försäkringskassan innan du fattar beslut som bygger på dem.

Vanliga frågor

Hur länge betalar arbetsgivaren när jag är sjuk?

De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön. Från dag 15 kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Det följer av lag om sjuklön.

Hur stort är karensavdraget 2026?

Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. Det ersatte karensdagen 2019 och beror inte på vilken dag du blir sjuk.

Kan kollektivavtalet ändra karensavdraget?

Själva procentsatsen på 20 procent är lagstadgad, men den närmare beräkningen kan bestämmas i kollektivavtal. Läs ditt avtal om du vill veta hur avdraget räknas hos din arbetsgivare.

Vad är SGI och varför finns ett tak?

SGI är din sjukpenninggrundande inkomst. Taket 2026 är 592 000 kronor per år, alltså tio prisbasbelopp. Inkomst över taket räknas inte med när sjukpenningen beräknas.

Hur mycket kan sjukpenningen bli per dag?

Högst 1 259 kronor per dag vid 80 procents nivå och 1 180 kronor vid 75 procents nivå 2026. Lägsta beloppen är 30 respektive 28 kronor per dag.

Måste jag ha läkarintyg för att få sjukpenning?

Ja, Försäkringskassan behöver ett läkarintyg för att kunna pröva din rätt. Läkaren skickar oftast intyget digitalt. Arbetsgivaren kan vilja ha ett eget intyg, vilket är en separat fråga.

Läs vidare

Källa: Försäkringskassan. Uppdaterad: 2026-10-13.