Sjukpenning i Norden jämförd
Sjukpenning finns i alla fyra nordiska länder, men taken anges i olika enheter: kronor per dag, per vecka eller som ett antal basbelopp. Här ställs de fyra systemen sida vid sida, enbart med myndigheternas egna publicerade siffror.
Trösklar, tak och längd
De fyra länderna har byggt upp sjukpenningen kring olika mekanismer. Sverige har ett karensavdrag på 20 procent av sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka. Norge har ingen karensdag alls, utan i stället en arbetsgivarperiod på 16 kalenderdagar per sjukperiod.
Danmark har en arbetsgivarperiod på 30 kalenderdagar, alltså betydligt längre än den norska. Finland har i stället en omavastuutid på 9 vardagar plus insjuknandedagen.
Taket skiljer sig också. Sverige räknar ett dagbelopp, Norge ett årsbelopp kopplat till folketrygdens grunnbeløp och Danmark ett veckobelopp. Det gör att siffrorna inte kan jämföras utan omräkning.
Sverige: dagbelopp och SGI-tak
Sveriges sjukpenning räknas ur sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Taket för SGI är 592 000 kr, vilket motsvarar tio prisbasbelopp på 59 200 kr.
Det ger en högsta sjukpenning på 1 259 kr per dag vid 80 procents nivå, och 1 180 kr vid 75 procents nivå. Det finns också ett golv: lägsta belopp är 30 kr respektive 28 kr per dag.
Under de första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön. Därefter kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
Norge: 6 G och 16 kalenderdagar
Norge knyter taket till folketrygdens grunnbeløp. Sjukpengene ska täcka inkomsten upp till 819 294 kr, vilket är sex gånger grunnbeløpet. Taket räknas per år, inte per dag.
Arbetsgivarperioden är 16 kalenderdagar för varje sjukperiod, alltså inte 16 dagar per år. Selvstendig næringsdrivende får sjukpenger först från dag 17.
Det finns ett lägsta inkomstkrav på ett halvt grunnbeløp, 68 274,5 kr per år. För personer mellan 67 och 70 år krävs två grunnbeløp, 273 098 kr per år, och ersättning ges i högst 60 dagar.
Danmark: veckobelopp och 30 dagar
Danmark anger ett veckobelopp. Den högsta sygedagpenge är 5 085 kr per vecka, vilket motsvarar 137,43 kr per timme.
Viktigt att skilja på två saker: 5 085 kr är den högsta ersättning kommunen betalar ut, inte vad varje sjuk medarbetare får. Arbetsgivaren betalar först normal lön och kommunen ersätter upp till taket.
Arbetsgivarperioden är 30 kalenderdagar. Därefter tar kommunen över, och perioden är som mest 22 veckor inom ett fönster på nio kalendermånader.
Finland: 300 vardagar och ett golv
Finland betalar sairauspäiväraha i högst 300 vardagar, vilket är ungefär ett år. Utöver det finns 150 vardagar för partiell sjukdagpenning.
Om dagarna tar slut kan du få 50 extra dagar efter att ha arbetat 30 kalenderdagar i följd. Åldersgränserna är 18 till 67 år.
Minsta belopp 2026 är 31,99 € per vardag. Om den beräknade dagpenningen blir lägre betalas ändå detta belopp.
Skatt och netto
Alla fyra länderna beskattar sjukpenningen som inkomst, men redovisar olika mycket om förskottsinnehållet. Finland är tydligast: sjukdagpenningen dras med samma skatteprocent som lönen, dock minst 25 procent.
Sverige, Norge och Danmark anger beloppen utan att samtidigt publicera en förskottsprocent på samma sida. Därför står taken här som bruttobelopp.
Det betyder att du inte kan jämföra siffrorna i tabellen med vad du får ut på kontot. Skillnaden mellan brutto och netto beror på din egen skattesats.
Så gör du en rättvis jämförelse
Räkna först om taken till samma enhet. Norges tak gäller per år, Danmarks per vecka och Sveriges per dag. Utan omräkning jämför du tre olika saker.
Titta sedan på karensen. Sverige har ett karensavdrag, Finland en omavastuutid på 9 vardagar, Norge ingen karensdag alls. Den delen syns aldrig i ett takvärde, men den avgör vad du faktiskt får för en kort sjukperiod.
Kontrollera till sist längden. Finlands 300 vardagar och Danmarks 22 veckor är tak på hur länge ersättning ges, och de kan bli den bindande gränsen långt innan beloppstaket gör det.
Det här är en jämförelse, inte ett råd
Det här är en jämförelse, inte ett råd. Sidan visar hur reglerna skiljer sig mellan länderna, och den ersätter inte ett beslut hos myndigheten i det land där du bor.
Alla belopp är myndigheternas egna satser för 2026 och har inte räknats om till en gemensam valuta. En svensk krona, en norsk krona, en dansk krona och en euro kan därför inte jämföras direkt i tabellen.
Rätten till ersättning är kopplad till arbete, inkomst och bosättning i respektive land. Kontrollera alltid ditt eget fall hos myndigheten, eftersom en enskild detalj kan ändra hela bedömningen.
Vanliga frågor
Vilket land har högst tak?
Det går inte att svara på utan omräkning. Norge anger 819 294 kr per år, Danmark 5 085 kr per vecka och Sverige 1 259 kr per dag. Tre olika enheter.
Har alla länder karensdag?
Nej. Sverige har ett karensavdrag på 20 procent, Finland en omavastuutid på 9 vardagar, medan Norge inte har någon karensdag alls.
Hur länge betalas ersättningen?
Finland betalar högst 300 vardagar och Danmark högst 22 veckor. Sverige och Norge anger ingen sådan fast daggräns på samma sätt.
Är beloppen netto?
Nej. Alla belopp är bruttobelopp. Sjukpenningen beskattas i alla fyra länderna, så det du får ut är lägre.
Sjukpenning i fyra nordiska länder 2026
| Land | Tak | Enhet | Särskilt att tänka på |
|---|---|---|---|
| Sverige | 1 259 | kr per dag | karensavdrag 20 %, SGI-tak 592 000 kr |
| Norge | 819 294 | kr per år | 6 G, arbetsgivarperiod 16 kalenderdagar |
| Danmark | 5 085 | kr per vecka | arbetsgivarperiod 30 kalenderdagar, max 22 veckor |
| Finland | 31,99 | € per vardag | golv; max 300 vardagar |
Källa: Försäkringskassan, NAV, Beskæftigelsesministeriet och Kela – publicerade satser 2026.
Läs vidare
Sjukpenning och sjuklön 2026 – nivåer, karensavdrag och tak
Din arbetsgivare betalar de första 14 dagarna och därefter kan du få sjukpenning från Försäkringskassan.
Pension 2026 – uppräkningen av allmän pension
Inkomstpensionen höjs med 1,9 procent och garantipensionen med 0,7 procent från januari 2026.
Källa: Försäkringskassan, NAV, Beskæftigelsesministeriet och Kela – jämförelse av publicerade satser 2026. Uppdaterad: 2026-10-13.