Föräldrapenning i hela Norden jämförd

Alla fyra nordiska länder betalar föräldrapenning, men de räknar i olika enheter: dagar, veckor och vardagar. Därför går siffrorna inte att jämföra rakt av förrän man har räknat om dem. Här är jämförelsen, enbart byggd på myndigheternas egna publicerade belopp.

Fyra länder, fyra olika mått

Den första fallgropen är enheten. Sverige räknar i dagar, Norge i veckor, Finland i vardagar och Danmark i uger per förälder. Att jämföra antal dagar rakt av blir fel, eftersom en svensk dag och en finsk vardag inte betyder samma sak.

En svensk förälder har 480 dagar totalt. Av dem ligger 390 på sjukpenningnivå och 90 på lägstanivå, där ersättningen är 180 kr per dag.

I Norge anges längden i stället som veckor, och man väljer själv täckningsgrad: 49 uker med 100 procents dekning, eller 61 uker og 1 dag med 80 procents dekning. Lägre täckningsgrad ger fler veckor för samma totala belopp.

Finland räknar i vardagar, alltså ungefär sex dagar i veckan. Totalt 320 vardagar, varav 160 är reserverade för vardera föräldern. Danmark räknar i uger och anger 24 uger per förälder.

Sverige: antal dagar styr

Det svenska systemet är uppbyggt kring ett fast antal dagar. 480 dagar gäller vid ett barn, och vid tvillingar utökas antalet till 660 dagar.

Ersättningen per dag varierar med din inkomst. Den lägsta dagpenningen är 250 kr och den högsta 1 259 kr. Över taket betalas inget extra, hur hög inkomsten än är.

Föräldrapenningen kan användas till barnet fyller 12 år, eller senare om barnet ännu inte har gått ut årskurs 5. Dagarna behöver alltså inte tas ut i ett sammanhang.

Norge: enheter och kvoter

Norge har en annan konstruktion. Längden beror på både antal barn och vald täckningsgrad. Vid ett barn är den 49 uker vid 100 procent och 61 uker og 1 dag vid 80 procent.

Vid två barn blir den 66 uker respektive 82 uker og 2 dager, och vid tre barn eller fler 95 uker respektive 118 uker og 4 dager. Det är alltså inte bara ersättningsnivån som ändras med barnantalet, utan också tiden.

Perioden är dessutom uppdelad i kvoter: 3 uker före födseln, mødrekvoten 15 uker, fedrekvoten 15 uker och fellesperioden 16 uker. Kvoterna är öronmärkta, vilket betyder att de inte fritt kan flyttas mellan föräldrarna.

Danmark och Finland: kvoter och överlåtelse

Danmark har en liknande kvotlogik men räknar per förälder. Modern har graviditetsorlov 4 uger, orlov direkt efter födseln 2 uger, 8 uger, øremærket orlov 9 uger och ytterligare 5 uger. Fadern har 2 uger vid födseln, 9 uger øremærket orlov och 13 uger.

Nyckeln i den danska modellen är kolumnen överlåtelse: vissa perioder kan flyttas till den andra föräldern och vissa inte. Det avgör hur flexibel fördelningen blir i praktiken för just ert par.

Finland räknar i vardagar och fördelar dem jämnt: 320 vardagar totalt, 160 per förälder, och av dessa kan 63 vardagar överlåtas till den andra föräldern. Perioden ska användas inom 2 år.

Vid fler än ett barn i samma förlossning utökas den finländska perioden med 84 vardagar per extra barn: 404 vardagar vid tvillingar och 488 vid trillingar.

Barnbidraget går i motsatt riktning

Barnbidraget fungerar olika i de fyra länderna, och det syns tydligt i siffrorna. Sverige betalar 1 250 kr per barn och månad, utan tillägg för barnets ålder men med flerbarnstillägg.

Norge betalar 2 012 kr per barn och månad, och beloppet ökar inte med antalet barn. Danmark trappar i stället ned med åldern: 21 480 kr per år vid 0–2 år, 16 992 kr vid 3–6 år och 13 368 kr vid 7–14 år.

Finland betalar per barn i ordningsföljd och summan stiger med barnantalet: 94,88 € för det första, 104,84 € för det andra och 133,79 € för det tredje.

Så gör du en rättvis jämförelse

Börja med att räkna om allt till samma enhet. Ett finskt vardagsbelopp kan inte jämföras med ett svenskt dagbelopp utan att veta hur många dagar per vecka som betalas ut i respektive land.

Jämför sedan totalbeloppet över hela perioden, inte månadsbeloppet. En period som är längre men har lägre ersättningsnivå kan ge mer totalt, och tvärtom. Räta ut krocken genom att multiplicera beloppet per dag eller vecka med antalet dagar eller veckor.

Kontrollera till sist vilka delar som är öronmärkta för respektive förälder. Det avgör hur ni faktiskt kan fördela ledigheten hemma, oavsett hur många veckor tabellen visar.

Bra att veta innan du räknar

Beloppen ovan är myndigheternas publicerade satser för 2026. De är bruttobelopp och utgör i alla fyra länderna skattepliktig inkomst, vilket betyder att det du får ut är lägre än siffran i tabellen.

Rätten till ersättning är kopplad till arbete och bosättning i respektive land. Reglerna skiljer sig, och en period utomlands kan påverka både rätten till ersättning och hur länge den betalas ut. Kontrollera alltid ditt eget fall hos myndigheten i det land du bor i.

Siffrorna är avrundade så som myndigheterna själva redovisar dem. Den här sidan är en jämförelse av regler och publicerade belopp, inte en beräkning av vad just du kommer att få.

Det här är en jämförelse, inte ett råd

Det här är en jämförelse, inte ett råd. Sidan är byggd för att visa hur reglerna skiljer sig mellan länderna, och den ersätter inte ett beslut hos myndigheten i det land där du bor.

Sidan ställer fyra länders publicerade regler sida vid sida. Den säger ingenting om vilket system som är bäst för dig, och den tar inte hänsyn till din inkomst, din familjesituation eller dina avtal.

Alla belopp är myndigheternas egna satser för 2026 och har inte räknats om till en gemensam valuta. En norsk krona, en svensk krona, en dansk krona och en euro kan därför inte jämföras direkt i tabellen.

Använd siffrorna för att förstå hur systemen skiljer sig, och vänd dig sedan till myndigheten i ditt eget land för att få veta vad som gäller för dig.

Vanliga frågor

Föräldrapenning i fyra nordiska länder 2026

Källa: Försäkringskassan, NAV, Beskæftigelsesministeriet och Kela – publicerade satser 2026.

Läs vidare

• Sjukpenning och sjuklön 2026 – nivåer, karensavdrag och tak

  Din arbetsgivare betalar de första 14 dagarna och därefter kan du få sjukpenning från Försäkringskassan.

• Pension 2026 – uppräkningen av allmän pension

  Inkomstpensionen höjs med 1,9 procent och garantipensionen med 0,7 procent från januari 2026.

Källa: Försäkringskassan, NAV, Beskæftigelsesministeriet och Kela – jämförelse av publicerade satser 2026. Uppdaterad: 2026-10-13.