Semesterlön och semestertillägg 2026 – procentregeln och sammalöneregeln

Din semesterlön räknas inte fram på ett enda sätt. Semesterlagen pekar ut en av två regler beroende på hur du är avlönad, och reglerna ger olika resultat om din lön varierar. Här går vi igenom båda, vad som räknas in, och vad ett kollektivavtal får ändra.

Två regler – lagen väljer åt dig

Semesterlagen har två sätt att räkna fram semesterlön, och vilket som gäller beror på hur du är avlönad – inte på vad du eller arbetsgivaren tycker är enklast. 12 procentsregeln finns i 16 b § och sammalöneregeln i 16 a §, och det är 16 § som avgör vilken av dem som ska användas.

Huvudregeln för dig med lön per vecka eller månad är sammalöneregeln. Den ger dig den vecko- eller månadslön du har vid semestertillfället, plus ett semestertillägg för varje betald semesterdag. Är du månadsavlönad är tillägget 0,43 procent av månadslönen per dag.

Procentregeln ger i stället 12 procent av den lön du tjänade in under intjänandeåret. Den är obligatorisk när lönen inte är bestämd per vecka eller månad, när en rörlig lönedel kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen, eller när din sysselsättningsgrad har varierat. Arbetsgivaren kan också välja procentregeln för dig med månadslön.

Skillnaden märks mest om din lön rör på sig. Har du en fast månadslön och inga rörliga delar landar de två reglerna ofta nära varandra, men har du mycket övertid, bonus eller oregelbunden arbetstid slår procentregeln annorlunda. Det är därför frågan om vilken regel som gäller inte är akademisk.

Sammalöneregeln – 0,43 procent per dag

Enligt 16 a § är semestertillägget för varje betald semesterdag 1,82 procent av veckolönen för dig som är veckoavlönad, och 0,43 procent av månadslönen för dig som är månadsavlönad. Har du fasta lönetillägg ska de läggas till lönen innan tillägget räknas fram.

Semesterlönen består alltså av två delar: den aktuella vecko- eller månadslönen, och semestertillägget. Poängen är att du inte ska tappa lön under semestern, men tillägget gör samtidigt semestern något dyrare för arbetsgivaren än vanlig lön – det är den extra kostnaden som gör att många arbetsgivare räknar noga på semesterplaneringen.

Rörliga lönedelar hanteras separat. För dem är semesterlönen 12 procent av dina sammanlagda förfallna rörliga löner under semesteråret, enligt tredje stycket i 16 a §. Det gäller alltså även om du i övrigt följer sammalöneregeln.

Räknar du 0,43 procent gånger 25 dagar landar du på drygt tio procent av månadslönen i tillägg, men det är bara ett räkneexempel. Antalet betalda dagar beror på hur mycket du tjänat in, och ditt avtal kan ge andra tal än lagens.

Procentregeln – 12 procent av intjänad lön

Procentregeln i 16 b § ger semesterlön med 12 procent av din förfallna lön i anställningen under intjänandeåret. Intjänandeåret är tiden närmast före semesteråret, alltså den period som enligt 3 § motsvarar semesteråret året innan.

Allt räknas inte med i lönesumman. Semesterlön, ersättning för dagar med semesterlönegrundande frånvaro och permitteringslön vid driftsuppehåll ska inte ingå. För de semesterlönegrundande frånvarodagarna ökas lönesumman i stället med den inkomst du skulle ha haft om du arbetat i normal omfattning, enligt 16 b § andra och tredje styckena.

Sparade semesterdagar följer samma regler. Enligt 22 § beräknas semesterlön för sparade dagar enligt 16–16 b §§, och alla sparade dagar som läggs ut ska räknas som intjänade under det närmast föregående intjänandeåret.

Att siffran 12 procent står i lagen betyder inte att just din semesterlön blir exakt så stor. Lagen är utgångspunkten, och nästa avsnitt handlar om varför avtalet kan ändra den.

Semesterdagar, semesterår och sparade dagar

Enligt 4 § har du rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Börjar din anställning efter den 31 augusti under semesteråret har du bara rätt till 5 semesterdagar – det är alltså antalet dagar du har rätt till, inte antalet du tjänat in pengar för.

Semesteråret löper enligt 3 § från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Perioden närmast före semesteråret kallas intjänandeår, och det är under intjänandeåret som din semesterlön tjänas in. De två perioderna överlappar alltså inte utan följer efter varandra.

Har du rätt till mer än 20 semesterdagar med lön får du enligt 18 § spara de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. En sparad semesterdag ska läggas ut inom 5 år från utgången av det semesterår då den sparades, om inte annat följer av 20 § andra stycket.

Lagen ger golvet, inte taket. Ett kollektivavtal kan ge fler semesterdagar än lagen kräver – hur många står i så fall i avtalet, inte i semesterlagen. Det är värt att kontrollera, för fler dagar påverkar både hur länge du kan vara ledig och hur stor semesterlönen blir.

Frånvaro som ändå ger semesterlön

All frånvaro räknas inte mot dig. Enligt 17 § är frånvaro på grund av sjukdom semesterlönegrundande om den inte överstiger 180 dagar under intjänandeåret, och vid arbetsskada gäller ingen sådan gräns alls. Dagar då du inte skulle ha arbetat räknas in i perioden.

Föräldraledighet har sina egna gränser. Enligt 17 a § är ledighet enligt föräldraledighetslagen semesterlönegrundande i upp till 120 dagar per barn, och 180 dagar för dig som är ensamstående förälder. Graviditetspenning och tid med föräldrapenning omfattas också.

Utöver det räknas flera andra ledigheter enligt 17 b §: ledighet vid risk för överföring av smitta i upp till 180 dagar, närståendevård i upp till 45 dagar, viss facklig utbildning i upp till 180 dagar, och grundutbildning eller repetitionsutbildning enligt totalförsvarsplikten i upp till 60 dagar.

Varför det här spelar roll: semesterlönegrundande frånvaro räknas in i din anställningstid enligt 7 §, även de dagar du inte arbetade. Har du varit sjuk eller föräldraledig en längre period kan det alltså avgöra hur många betalda semesterdagar du har rätt till – och därmed hela semesterlönen.

Vad siffrorna inte säger

Siffrorna gäller semesterlön enligt semesterlagen (1977:480). Procentsatserna är lagens beräkningsregler, inte ett löfte om vad just du får ut: en central kollektivavtalsöverenskommelse får enligt 2 a § avvika från 16–16 b §§, och många avtal ger fler semesterdagar än de 25 som lagen kräver. Semesterlönen är dessutom skattepliktig inkomst. Räkna därför alltid på ditt eget avtal och kontrollera uppgifterna mot din lönespecifikation.

En nyans som lätt försvinner: enligt 2 a § får en central kollektivavtalsöverenskommelse avvika från 16–16 b §§. Procentsatserna i den här guiden är alltså lagens beräkningsregler, men de kan vara utbytta i just ditt avtal. Läs avtalet innan du räknar på vad semestern ger dig.

Vi skriver inget om skatt här. Semesterlön är skattepliktig inkomst, och hur mycket du får behålla beror på din skattetabell – men vi har inte kunnat belägga det med en sida från Skatteverket i den här uppdateringen, och då låter vi bli.

Semesterlagen ändras sällan, men ditt avtal gör det oftare. Kontrollera därför alltid din lönespecifikation och ditt kollektivavtal innan du planerar ekonomin kring semestern.

Vanliga frågor

Läs vidare

• Semesterlönekalkylator

  Beräkna semesterlön och semestertillägg utifrån månadslön och antal semesterdagar.

• Sjukpenning och sjuklön 2026 – nivåer, karensavdrag och tak

  Din arbetsgivare betalar de första 14 dagarna och därefter kan du få sjukpenning från Försäkringskassan.

• Deltid – så påverkas din nettolön

  Deltid sänker bruttolönen, men nettolönen sjunker mindre än man tror.

Källa: Semesterlag (1977:480). Uppdaterad: 2026-10-13.