Uppgifterna bygger på Skatteverket, SCB och Försäkringskassan

Ekonomikoll

Hur mycket kan jag låna till bostad?

Många tror att det finns ett enda svar på hur mycket man får låna. Det gör det inte. Det finns ett lagstadgat tak som gäller alla, och sedan finns det en individuell bedömning som varje bank gör. Den här guiden reder ut vilket som är vilket – så att du vet vad som är förhandlingsbart och vad som inte är det.

Lagstadgat tak 90 % av bostadens värde vid köp
Lägsta kontantinsats 10 % av köpeskillingen
Amortering över 70 % 2 %/år av lånet
Amortering 50–70 % 1 %/år av lånet

Det lagstadgade taket – samma för alla

Sedan 1 april 2026 får ett bolån vid köp av ny bostad högst uppgå till 90 procent av bostadens marknadsvärde. Det betyder att kontantinsatsen måste vara minst 10 procent.

Det här taket är inte förhandlingsbart. Ingen bank får låna ut mer, oavsett hur stark din ekonomi är. Om du har mer kontantinsats än så får du förstås låna mindre – taket är ett maximum, inte ett mål.

För tilläggslån, alltså när du lånar upp ytterligare på en bostad du redan äger, är taket 80 procent. Det är en separat och lägre gräns.

Amorteringskraven – påverkar månadskostnaden, inte taket

Amorteringskravet beror på hur stor del av bostadens värde du lånar. Lånar du mer än 70 procent amorterar du 2 procent av lånet per år. Ligger du mellan 50 och 70 procent amorterar du 1 procent. Under 50 procent finns inget lagstadgat krav.

Viktigt att skilja på: amorteringskravet begränsar inte hur mycket du får låna. Det bestämmer hur snabbt du måste betala tillbaka. Två hushåll med samma lån kan ha olika amorteringskrav om bostädernas värden skiljer sig.

Det skärpta amorteringskravet – ytterligare 1 procent för hushåll med bolån över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten – togs bort den 1 april 2026. Har du ett lån som redan omfattades upphör kravet inte automatiskt; du behöver komma överens med banken om en villkorsändring.

Det som faktiskt avgör – bankens egen kalkyl

Taket är alltså bara en övre gräns. Hur mycket just du får låna bestäms av bankens bedömning av din återbetalningsförmåga. Den bygger på inkomst, andra lån, boendekostnad och en schablon för vad hushållet behöver kvar att leva på varje månad.

Bankerna räknar dessutom med en högre ränta än den du faktiskt erbjuds – ett stresstest – för att se att du klarar en räntehöjning. Det gör att den kalkyl banken använder ofta ger ett lägre belopp än vad du själv räknar fram.

Här finns ingen lagstadgad siffra. Bankerna har egna modeller, och samma hushåll kan få olika besked hos olika banker. Det är därför det är värt att fråga mer än en bank innan du utgår från ett visst lånebelopp.

Skuldkvot – vad det är och vad det inte är

Skuldkvoten är din totala skuld delad med din bruttoårsinkomst. Den används som mått i bankernas kalkyler och i statistiken, men den är inte längre kopplad till amorteringskravet sedan 1 april 2026.

Finansinspektionen har föreslagit ett skuldkvotstak på 600 procent, alltså att man inte skulle få låna mer än sex gånger hushållets bruttoinkomst. Det är ett förslag och inte gällande regel. Utgå inte från att det gäller innan det är beslutat.

Ett vanligt missförstånd är att skuldkvoten sätter ett tak för lånebeloppet. Så fungerar det inte idag. Den påverkar bankens bedömning, men det finns inget lagstadgat skuldkvotstak i Sverige.

Räkneexempel: hur mycket räcker kontantinsatsen till

Kontantinsatsen sätter en hård gräns uppåt. Med 90 procents lånetak kan du köpa en bostad som kostar högst din kontantinsats delat med 0.1.

Har du till exempel 300 000 kronor i kontantinsats kan du köpa för högst 3 000 000 kronor, eftersom 10 procent av 3 000 000 är 300 000. Har du 500 000 kronor räcker det till 5 000 000 kronor. Vill du köpa dyrare måste kontantinsatsen öka.

Räkna alltid med att kontantinsatsen inte är den enda kostnaden vid köp. Lagfart, pantbrev och eventuellt besiktning kommer ovanpå och kan inte lånas inom bolånetaket.

Så tar du reda på ditt eget läge

Börja med lagkravet: räkna ut kontantinsatsen och se vilket pris den räcker till. Det ger dig en övre gräns som gäller oavsett bank.

Fråga sedan minst två banker om en låneberäkning baserad på dina faktiska siffror. Be att få veta vilken kalkylränta de använder och hur mycket de räknar att hushållet behöver kvar att leva på. Det är de två antagandena som avgör svaret.

Vanliga frågor

Finns det ett lagstadgat tak för hur mycket man får låna?

Ja, vid köp av bostad får lånet högst uppgå till 90 procent av marknadsvärdet. Det motsvarar en kontantinsats på minst 10 procent.

Hur mycket är kontantinsatsen 2026?

Minst 10 procent av köpeskillingen, eftersom bolånetaket är 90 procent sedan 1 april 2026.

Finns det ett skuldkvotstak i Sverige?

Nej. Finansinspektionen har föreslagit ett tak på 600 procent, men det är inte gällande regel. Däremot används skuldkvoten i bankernas egna kalkyler.

Varför får jag olika besked hos olika banker?

Därför att den individuella bedömningen inte är lagreglerad. Bankerna har egna modeller för kvar att leva på och egna kalkylräntor för stresstestet.

Påverkar amorteringskravet hur mycket jag får låna?

Nej. Amorteringskravet bestämmer hur snabbt du måste betala tillbaka, inte hur stort lånet får vara. Men det påverkar månadskostnaden och därmed bankens kalkyl.

Kan jag låna mer än 90 procent om jag har hög inkomst?

Nej. Bolånetaket gäller alla oavsett inkomst. Har du mer kontantinsats kan du låna mindre, men aldrig mer än taket.

Vad räknas som kontantinsats?

Egna pengar som inte är lånade. Pengar du lånar till kontantinsatsen – till exempel med ett blankolån – räknas inte, och banken ser det som en risk.

Gäller bolånetaket även när jag lånar upp på en bostad jag äger?

Nej, då gäller en lägre gräns: 80 procent av marknadsvärdet för tilläggslån.

Läs vidare

Källa: Regeringen – Utveckling av makrotillsynsområdet. Uppdaterad: 2026-10-19.