Kalkylator för delad ekonomi

Delad ekonomi innebär att varje person behåller sin egen inkomst och sitt eget konto, men att ni tillsammans bestämmer hur de gemensamma utgifterna ska fördelas. Det skiljer sig från att lägga allt i en gemensam pott där båda fritt förfogar över pengarna.

Den lägger ihop era nettoinkomster och räknar ut hur stor del av summan som är din respektive den andras. Sedan fördelas de gemensamma utgifterna i samma proportion. Tjänar en 35 000 kronor och den andra 25 000 kronor står den förra för 58 procent av inkomsterna och betalar därför 58 procent av de gemensamma utgifterna.

Ingen av modellerna är rätt eller fel – det är ett beslut ni tar tillsammans. Delar ni lika betalar båda samma belopp oavsett vad ni tjänar, vilket fungerar bra när inkomsterna ligger nära varandra. Fördelar ni efter inkomst betalar den som tjänar mer också mer, så att båda får en rimlig summa kvar till sig själva. Kalkylatorn visar båda utfallen sida vid sida så att ni kan jämföra dem.

Det är nettoinkomsten som faktiskt finns att betala räkningarna med. Räknar ni på lön före skatt kan den med högre lön få en andel som ser mindre ut än den är, eftersom skatten på den delen är högre. Använd därför beloppet som kommer in på kontot varje månad.

Typiskt boendet i form av hyra eller ränta och amortering, el, värme, internet, hemförsäkring, mat, gemensamma abonnemang, utgifter för barnen och gemensamma resor. Personliga utgifter som egna kläder, egna hobbys eller privata lån brukar man hålla utanför och betala själv.

Kalkylatorn jämför person A:s andel med hälften av de gemensamma utgifterna. Är skillnaden positiv betalar A mer än vid en jämn delning, eftersom A tjänar mer. Är den negativ betalar A mindre. Talet är det belopp ni skulle behöva flytta mellan er för att byta från den ena modellen till den andra.

Då ändras nettoinkomsten, och en fördelning som bygger på inkomst ger genast ett annat resultat. Ett vanligt upplägg är att ni räknar om fördelningen när inkomsten ändras, och att ni kommer överens om att den tillfälliga lösningen ska gälla så länge perioden varar. Bestäm gärna i förväg vad som ska hända när inkomsten är tillbaka på den gamla nivån.

Nej. Ett gemensamt konto är en praktisk lösning för att betala de gemensamma räkningarna, men det säger ingenting om hur mycket var och en sätter in. Ni kan ha delad ekonomi med ett gemensamt konto, eller med separata konton och en månatlig överföring.

Utgifter som bara rör den ena personen, till exempel ett äldre studielån eller ett barn från en tidigare relation, brukar den personen betala själv. Vill ni ändå dela på dem är det bäst att bestämma det uttryckligen, eftersom det annars lätt blir en tyst orättvisa som dyker upp långt senare.

Varje gång någon av er får en ny lön, byter arbetstid eller får en ny fast utgift. Annars räcker det att göra det en gång om året, till exempel när ni går igenom ekonomin inför ett nytt år. Två minuters räkning kan spara en lång diskussion senare.